Inför den kommande fjärde säsongen av Konamiligan genomförs flera viktiga förändringar i ligans struktur – och det påverkar både toppen och botten av tabellen.
Från och med säsong 4 utökas ligan från 12 till 14 lag. I och med denna expansion uppdateras både prispengasystemet och reglerna för nedflyttning.
🔁 Ny fördelning av prispengar:
För att spegla det ökade antalet lag och höjda sportsliga insatser, kommer prispengarna att omfördelas enligt följande:
🥇 Förstaplats: 300 miljoner (oförändrat)
🥈 Andraplats: 150 miljoner (tidigare 100 miljoner)
🥉 Tredjeplats: 100 miljoner (tidigare 50 miljoner)
🏅 Fjärdeplats: 50 miljoner (ny)
Det innebär att hela top-4 nu belönas ekonomiskt – en markering av ligans tillväxt och ökade konkurrens.
📉 Tre lag degraderas
Samtidigt som toppen premieras hårdare, skärps även konkurrensen i botten. I och med ligautökningen kommer tre lag att degraderas efter säsongens slut, istället för två som varit fallet tidigare säsonger.
🗣️ TYCKARPANELEN: Vad betyder regeländringarna för Konamiligan?
Diskho Mullberg – Sillysnack & såpbubblor
Enligt uppgifter från folk med insyn i PowerPoint-rummet så var det ”dags att växla upp”. Och upp växlar man – från ett prispall med plats för tre till ett fyrklöver av kontantbelöning. Fjärdeplatsen blir alltså en pengaposition, vilket öppnar för fler ”Champions League-misslyckanden” i Konamistil.
Men det är kanske inte toppen som är hetast här – det är botten. Tre lag ut? Det är inte längre en säker mittplats som gäller, det är att överleva tre falluckor. Man kan nästan höra kalkylerna rassla i excelarken hos lag som Trocaderos, The Midgets eller Pepsi. Ska man satsa uppåt – eller rädda skinnet?
Varning för dramatiska januarifönster redan nu.
✍️ Simon Bänk – Krönikör i motljus
Att ge fjärdeplatsen en prissumma är som att ge applåder till solnedgången – det är vackert, men inte självklart. Samtidigt finns det något poetiskt i att även den som faller precis utanför podiet nu får känna värmen från prisets eld.
Men den riktiga berättelsen bor längre ner. Tre lag som ska kastas ut, en bottenstrid som inte längre handlar om nerv – utan om ren och skär desperation. Det är här modet kommer testas. Det är här hjärtat bultar som hårdast.
I Konamiligan har de minsta ofta haft de största ögonblicken. Från och med nu kommer de också ha den största skräcken.
📚 Erik Diva – Historikern i halvspelade halvlekar
Det här är inte bara en fördelning av pengar. Det är en fördelning av berättelser, av narrativ struktur, av vilka drömmar som tillåts leva längre. Att öppna prispallen för fyra är en handling som påminner om Premier Leagues inträde i 1992 års marknad – när tv-pengarna började forma tabellen lika mycket som resultaten.
Men kanske mer intressant är trippen nedåt. Tre lag degraderas – och därmed rör vi oss från en binär kamp till en triangulär panik. Det är inte längre bara att undvika att vara näst sämst. Nu måste du vara något mycket större än bara ”inte dålig”.
I arbetarklassens gamla ligor – i Englands Third Division North, i Serie Bs glömda hörn – fanns alltid hotet om anonymitet. Konamiligan har nu institutionaliserat den rädslan.
Och det, det är både vackert och brutalt.
